Europeiskt strokeprojekt snart i hamn

Nu har det blivit dags att implementera det gemensamma europeiska strokeprojektet Stroke Action Plan for Europe (SAP-E) med målet att minska antalet strokefall i Europa. I Sverige har införandet redan kommit igång.

Stroke Action Plan for Europe (SAP-E) 2018–2030 lanserades 2018 och är det största europeiska hälsosamarbetet någonsin kring stroke. Sammanlagt 52 länder ingår. Syftet är att minska antalet strokefall i Europa med tio procent fram till 2030, samtidigt som akut omhändertagande, behandlingskvalitet, primär-och, sekundärprevention och rehabilitering ska bli bättre. Även forskningen ska få ett lyft. Idag är kvalitén vid stroke olika i de europeiska länderna.

En av de främsta dödsorsakerna  

Stroke är en av de främsta orsakerna till död och funktionsnedsättningar i Europa och med en åldrande befolkning förväntas antalet insjuknade öka. Det är inte bara det personliga lidandet som är stort. För samhällets del är stroke förenat med betydande utgifter, 2015 kostade sjukdomen 46 miljarder euro, 2017 var kostnaden 60 miljarder euro, en siffra som väntas stiga i takt med att allt fler européer blir äldre.

Ska vårdas på strokeavdelning

– Ett av målen med Stroke Action Plan är att 90 procent av dem som insjuknar ska vårdas på en strokeavdelning eller en liknande enhet. Det ska finnas nationella vårdplaner omfattande hela strokevårdkedjan från primärintervention, akut insjuknande och genom resten av livet efter en stroke, förklarar Lars Rosengren, neurolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.

Lars Rosengren har lett framtagandet av det nationella personcentrerade sammanhållna vårdförloppet för stroke och TIA. Många av punkterna har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens strokeriktlinjer och är vägledande för hur vården ska styras på nationell nivå, från det att patienten kontaktar vården tills att hen ska skrivas ut från strokeavdelningen.

När Neurologisk Tidskrift intervjuar Lars Rosengren över telefon är han just i färd med att uppdatera vårdförloppet.

– Stroke beror på en propp (85 %) eller blödning (15 %). Tidigare ingick inte typen subaraknoidalblödning i vårdförloppet. Den ska nu också inkluderas. Målsättningen är att det uppdaterade vårdförloppet ska vara implementerat 2022 i Sverige. Vi arbetar också med ett nytt vårdförlopp ”Fortsatt vård och rehabilitering efter stroke och TIA” som hanterar hur utskrivning, uppföljning och rehab ska se ut efter den tidigare delen av vårdförloppet.

Sverige långt fram

Lars Rosengren tycker annars att Sverige har kommit långt när det gäller att uppnå vissa av de europeiska målen.  

– Nästan 90 procent av patienterna vårdas på en strokeavdelning. Antalet strokefall har också minskat. Men målet är att det ska sjunka ännu mer. Där tror jag vi kommer att lyckas, säger han och anger att det avgörande skälet till att strokefallen minskat i Sverige beror på behandlingen av förmaksflimmer. En stor del av alla strokefall som beror på en propp i hjärnan har orsakats av förmaksflimmer.

– Vi har varit duktiga på att behandla förmaksflimmer med antikoagulantia. Vi ligger också bra till när det gäller reperfusionsbehandling.

Skiftande kvalité

Lars Rosengren framhåller att kvalitén vid omhändertagandet vid stroke dock skiftar i de olika regionerna.

–Även om SKR tar fram riktlinjer som är tänkta att gälla i de 21 regionerna så är alla självbestämmande. Förutsättningarna är också olika. I regionerna i Norra sjukvårdsregionen är andelen patienter som får avancerad vård med mekanisk propputdragning, så kallad trombektomi, lägre på grund av de långa avstånden. Patienterna måste transporteras till Norrlands universitetssjukhus i Umeå för att få behandlingen. Ambulanshelikopterverksamheten behöver därför byggas ut, säger han.

Målet jämlik vård

Lars Rosengren påpekar att de personcentrerade sammanhållna vårdförloppen bland annat syftar till att förebygga olikheter och skapa en jämlik vård, vilket är en utmaning.

– Det är inte bara geografiska skillnader. Vi har också 1 000 vårdcentraler i landet som ofta hanterar stroke olika. Strokeläkarna tycker ibland att primärvårdsläkarna inte har tillräckliga strokekunskaper medan primärvårdsläkarna ser till de praktiska, hur de ska hinna.

Även om Sverige generellt ligger bra till så finns förbättringspotential. Tiden från det att patienten kontaktar vården till akut behandling behöver bli kortare. Rehab liksom kompetensen hos personalen i alla delar av vården behöver också bli bättre.

– Vi arbetar dessutom med att försöka ta fram ett patientkontrakt som SKR skapat. Det är en överenskommelse mellan patient och vårdgivare som omfattar planering, fast vårdkontakt och överenskomna besökstider. Den ska följa med patienten genom hela vårdkedjan och kunna uppdateras i primärvården. För att det ska fungera måste uppgifterna digitaliseras. Journalsystemet måste kunna delas mellan slutenvården, primärvården och kommunen. Där är vi inte än. Nationellt dröjer det nog tills det är genomfört. Men vi hoppas att regionala lösningar ska vara på plats 2023, säger Lars Rosengren.