Skip to main content

- först med nyheter om medicin

AstraZeneca avbryter fas III-studie av C5-hämmare mot ALS

Skriven av Natacha Houlind Petersen . Inlagd i ALS.

Ravulizumab (Ultomiris) har ingen effekt på ALS, och därför kommer fas III-studien av läkemedlet att avbrytas omedelbart, meddelar läkemedelsföretaget AstraZeneca.

Studien, CHAMPION-ALS, var en stor multinationell studie med 90 kliniker i Nordamerika, Europa och Asien.

Beslutet att avbryta studien fattades efter en analys utförd av Independent Data Monitoring Committee (IDMC), som rekommenderade att försöket skulle avbrytas på grund av bristande effekt.

Ravulizumab är en långtidsverkande C5-komplementhämmare, godkänd i USA, EU och Japan för de två sällsynta blodsjukdomarna atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) och paroxysmal nattlig hemoglobinuri (PNH).

Negativa resultat är positiva

Det primära effektmåttet i studien var förändringar från baslinjen i en reviderad skala för ALS-funktion (ALSFRS-R). Sekundära effektmål var ventilationsfri överlevnad (VAFS), andningskapacitet, muskelstyrka och serumkoncentration av neurofilament (NfL). Vidare, var målsättningen i studien att alla patienter efter 50 veckor, skulle ingå i en tvåårig öppen förlängningsfas.

- Vi vet ännu inte varför det inte fanns någon effekt, eftersom data inte har publicerats, men även om det kan verka nedslående, och förväntningarna på studien var höga, vet vi åtminstone nu vad som inte verkar fungera, detta är ju trots allt ett viktigt fynd, säger Mia Bisgaard Heintzelmann, doktorand och avdelningsläkare vid neurologiska avdelningen på Aarhus universitetssjukhus, som deltog i studien.

Alla alternativ är öppna

Ravulizumab är inte den enda behandlingen som i år har visat sig vara ineffektiv mot ALS. I maj visade data från ORARIALS-01-studien att arimoclomol (ett läkemedel mot ALS som aktiverar värmechock-responsen) från Orphazyme inte heller uppfyllde sina primära eller sekundära effektmått för funktion och överlevnad.

Tidigare studier har identifierat en uppregulering av komplementfaktorer, som inducerar inflammation, vid ALS, vilket har varit grunden för hypotesen att C5a/C5aR1-axeln kan vara ett möjligt mål för behandling av ALS. Därför är det för tidigt att lägga alla C5-hämmare, såsom Ravulizumab, i graven, säger Mia Bisgaard Heintzelmann, som påpekar att det är lika viktigt att forska på andra behandlingar.

- Det är svårt att rikta in sig på en behandling när vi inte känner till sjukdomsmekanismen och vi kan därför inte säga något om att antiinflammatoriska läkemedel är bättre eller sämre än andra läkemedel. Just nu, och här, visade behandling med C5-hämmare dock inga tecken på effekt. Det negativa resultatet minskar sannolikheten för att framtida studier med liknande läkemedel kommer att visa en effekt, säger hon.

Samtidigt forskas det på många andra områden associerade med ALS, exempelvis pågår djurförsök som både undersöker stamcellsmetoder och medicinska effekter på mitokondrier. Dessutom har forskarna bakom fas II-studien CENTAUR ansökt om ett FDA-godkännande för läkemedlet AMX0035 som består av PB (natriumfenylbutyrat) och TURSO (taurursodiol). TURSO har visat tecken på att bromsa sjukdomsutvecklingen och förlänga överlevnaden.

Därutöver har COURAGE-ALS, en randomiserad, dubbelblind, placebo fas III-studie av läkemedlet reldesemtiv, som verkar på skelettmuskulaturens kontraktilitet, just öppnats för inklusion.