Billig AI-teknik kan hjälpa neurologer fatta beslut om behandling
Smartphones och surfplattor kan hjälpa neurologer att registrera viktig klinisk data om patienters motoriska funktion, något som kan underlätta behandlingsbeslut.
Trots den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI måste de flesta neurologer fortfarande bedöma sina patienters motoriska förmågor genom att titta på dem på plats, vanligtvis genom att patienterna utför olika uppgifter som till exempel att knacka med fingrarna, öppna och stänga händerna och utföra andra repetitiva rörelser.
För att undersöka om så kallad "pose estimation", en form av AI som utifrån enkla bilder eller filmer kan upptäcka specifika kännetecken i mänskliga rörelser, har en grupp forskare vid Johns Hopkins Medicine, Kennedy Krieger Institute och University of Maryland tagit fram en mjukvara för smartphones och surfplattor som de testade i en pilotstudie.
Den teknik för pose estimation som finns idag är mycket dyr och forskarna ville därför ta fram en billig metod som även är lätt att använda både för läkare och patienter.
Välkommen studie
– Det är välkommet med en studie som undersöker hur neurologer enkelt och utan stora kostnader skulle kunna använda AI. Det pågår hur mycket forskning som helst vid olika universitet och högskolor om hur AI-teknik kan användas i vården. Men på grund av lagstiftningen samt trögheten i den offentliga vården tar det lång tid för oss innan vi får möjlighet att testa den nya tekniken, säger Michael Nilsson, överläkare vid Stroke-Rehabavdelningen, Ängelholms sjukhus.
I pilotstudien deltog 10 friska personer i åldrarna 24–33 år som fick spela in sig själva på mobilen medan de utförde fem uppgifter som neurologer brukar be patienterna att göra när de utreder deras motoriska funktioner, som att knacka med fingrarna, vifta med tårna, lyfta och sänka hälarna och rotera händerna Studiedeltagarna utförde varje rörelse i fem olika hastigheter som med hjälp en algoritm för pose estimation matades in i forskarnas enheter för utvärdering.
Programvaran detekterade mer än 96 % av de rörelser som annars brukar upptäckas vid patientbesöken. Programvaran kunde följa rörelserna lika exakt som vid en manuell inspektion eller videoinspelning. Det spelade ingen roll på vilken plats inspelningen gjordes eller om personen spelade in sig själv eller lät någon annan filma med mobilen. Några av försökspersonerna ställde mobilen på ett fast underlag, andra lät någon annan filma.
Hjälp med behandlingsbeslut
– Studien pekar absolut på ett mervärde när det gäller behandlingen av patienter med neurologiska sjukdomar. Fördelen med att spela in patienterna är att man har allt dokumenterat och kan gå tillbaka och analysera efter läkarbesöket. Det kan hjälpa oss att fatta bättre behandlingsbeslut. Idag har man det inte längre aktuellt efter att patienten har lämnat undersökningsrummet. En annan fördel är att de patienter som på grund av sin sjukdom eller som kanske inte har tid eller möjlighet att komma till mottagningen kan utredas och behandlas på distans.
Michael Nilsson påpekar att digitala lösningar och AI-baserad teknik kommer alltmer och han menar att covidpandemin har skyndat på utvecklingen.
– Vi har haft digitala möten med patienter och anhöriga under hela pandemin. Men vården är ett trögt system med många regler och lagar som styr vad man får och inte får göra. Där har vi inom den offentliga sjukvården mycket att lära oss av den privata marknaden, som att ta till oss ny teknik samt att börja använda den. Idag råder konservatism och långa beslutsvägar inom sjukvården. Även vid teamsmöten, som patienterna själva godkänt, har problem uppstått kring patientsäkerheten. Vi måste komma förbi det, så att vi kan ändra vårt arbetssätt, säger Michael Nilsson.