Tre neurologiska sjukdomar blir vanligare i Sverige

Förekomsten av multipel skleros, Parkinsons sjukdom och motorneuronsjukdom har ökat i Sverige och Frankrike under nästan två decennier. Utvecklingen har olika förklaringar för de tre sjukdomarna.

Det visar en populationsbaserad studie som presenterades vid EAN2026 (abstract #OPR-026).

Forskarna analyserade rikstäckande hälsodata från hela befolkningen i Sverige under perioden 2001–2016 och i Frankrike under perioden 2009–2022. Med hjälp av poolade modeller med blandade effekter undersökte de utvecklingen av prevalensen, den råa och den ålders- och könsstandardiserade incidensen samt den förväntade livslängden vid diagnostillfället.

Prevalensen ökade signifikant för samtliga tre sjukdomar mellan 2003 och 2021, men de bakomliggande mönstren skilde sig åt.

Vid multipel skleros var den råa incidensen överlag stabil, och det påvisades inte heller någon tydlig förändring i den ålders- och könsstandardiserade incidensen. Samtidigt ökade den förväntade livslängden vid diagnos med i genomsnitt 2,35 månader per år under studieperioden.

Forskarna bedömer därför att den ökande MS-prevalensen främst beror på längre överlevnad snarare än på en ökad risk att utveckla sjukdomen. De pekar på förbättrad behandling och vård som en möjlig förklaring, men studiens design kan inte belägga något direkt orsakssamband.

Vid motorneuronsjukdom ökade både den råa och den standardiserade incidensen. Incidensratkvoten var 1,018 respektive 1,008 per år. Samtidigt ökade den förväntade livslängden vid diagnos med 0,34 månader per år.

Resultaten tyder därmed på att den ökande prevalensen av motorneuronsjukdom kan bero både på fler nya fall och på en mindre förbättring av överlevnaden. Forskarna framhåller att utvecklingen kan återspegla förbättrad diagnostik och registrering, men att förändrade miljö- eller livsstilsrelaterade riskfaktorer inte kan uteslutas.

För Parkinsons sjukdom var den råa incidensen stabil, medan den ålders- och könsstandardiserade incidensen minskade, med en incidensratkvot på 0,986 per år. Den förväntade livslängden vid diagnos ökade med 0,95 månader per år från 2003 till 2013, men minskade därefter med 1,20 månader per år fram till 2022.

Forskarna drar slutsatsen att den historiska ökningen av prevalensen av Parkinsons sjukdom framför allt tycks ha drivits av längre överlevnad, medan den minskande standardiserade incidensen talar emot en generell ökning av befolkningens risk att utveckla sjukdomen.

Studien understryker enligt forskarna att en ökande prevalens inte nödvändigtvis innebär att fler utvecklar sjukdomen. Skillnaden är viktig för planeringen av behandling och vård, eftersom längre överlevnad ökar behovet av långvariga vårdinsatser, medan en ökande incidens i högre grad pekar på ett behov av att identifiera och förebygga riskfaktorer.